Vart bär samhället iväg? Våra liv präglas alltmer av IT. Det är smarta telefoner, datorer, datorer och åter datorer! Innebär detta en bättre och skönare värld? Är det i stället sista steget mot den slutgiltiga undergången? Boken ger röst åt en grupp internationella masterstudenter. De delar med sig av sina synpunkter på dessa viktiga frågor.

Blir studenterna dummare och dummare? Blir universiteten allt mindre akademiska och humboldtianska? Utgör s.k. distansundervisning sista spiken i kistan? Två ärrade universitetslärare ger här sin syn på saken. De vill inte direkt motsäga den generella trenden men de visar att det kan finnas positiva undantag. Förutsättningarna måste dock vara de rätta. Studenter är dessutom aldrig dummare än vad systemet gör dem.

A M Håkansson är docent i informatik vid Stockholms Universitet. Hon har lång erfarenhet från såväl akademiska ledningsuppdrag som forskning och undervisning. Hon har främst ansvarat för kurser i informationssystem­design och informationsstrategi. Hennes kurser har alltid haft en ingenjörsmässig och praktisk inriktning. Målet har varit att studenterna skall utveckla en förmåga att skapa och praktiskt realisera informationsteknologiska artefakter. Endast marginellt har det gällt att på ett teoretiskt plan förstå, förklara och diskutera. Strax före utpensioneringen från universitetet fick hon dock utstå något av en kulturkrock. Hon kom att få utveckla och genomföra en kurs med just denna senare inriktning. Detta kom dock, som boken visar, att falla ut som en mycket lärorik och ögonöppnande ny erfarenhet.