Johan är 43 år och möter för första gången psykvården. Han liv börjar rasa fast han försöker ha familj med sambo och barn. Någonting jagar honom, ett välbekant spöke av ångest och sorg från barndomen och fasaden faller i bitar liksom han själv. Han försöker i det längsta att hålla ihop sig själv, familjen och bilden av att ingenting är fel men det går inte. Han faller mer och mer och inser att värdet på en människa med psykisk ohälsa är lågt.

Paulina Wennerlund har tidigare gett ut diktsamlingen "Den tomhet som är min" och har två bidrag i en spökhistoriebok för vuxna: "Nattmaror".
Paulina är 40 år, ridinstruktör och frilansande krönikör.